Va i Karlskoga på Gelleråsen i helgen å kolla på STCC. En superhelg med många bra race. Mest impad bli man av superbikeåkarna!!!?? Dom måste ha en trasig DNA-spiral? Hur i hela hel…. kan man åka på dä visä? Men otroligt roligt å titta på.Dagen avslutades med att jag fick åka med ett varv ute på banan. Dock inte med en tävlingsbil, utan en med passagerarsäte.
Vi körde lite lugnt ut ur depån, svängde ut på rakan. Å sen, herregud vilket jävla ax!!!!!!!!!
Ja trodde ja skulle svälja både snus och löständer. När vi närmade oss första kurvan, tänkte ja, bromsa, bromsa, BROMSA FÖR IHEL….!!!! Inget hände, sen bromsa vi. Å då mena ja bromsa, det kändes som om överläppen sträcktes ut ända fram i framrutan, en sisådär 945 G eller nåt liknande. Han behandlade bilen så skickligt, samtidigt som han förklarade för mig dom olika svårigheterna, och hur/när man skulle attackera.
Hela färden runt banan va lite av en njutning/skräck/adrenalin upplevelse. GUUUD så jävla fränt!!!!!!!!!!
Men nu förstår man vilken prestation det måste va att köra på detta visä i 17 varv utan å hamna i spenaten. Tänk då också att den fart vi körde i, är väl gånger 5, när det gäller STCC-klassen.
Det ser ju inte ut att gå så fort när man sitter på läktaren, jag lovar. Och jag ska sluta tänka att man nästan skulle kunna hänga med, bara man hade en riktigt bil. GLÖM DET!!!
Men ja garanterar; en upplevelse dä va dä!!!
Attackerade sen en ”apexkurva” utanför Lindesberg när jag åkte hem och höll på å flög av vägen. Kanske behöver lite mer träning!!?? Det såg ju så lätt ut??
Äntä kônstut?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar