Vi åkte ner
med lika stora förhoppningar som förra gången, då det blev bara ”grönt” slem på
krokarna.
SÅ, nu jävl…
skulle det bli ”blankt”!! Förstärkning på Team Vikings va ”Pekka the terminator”,
så besättningen va på max, därom kunde det inte bli bättre.
Hamnen full av trevliga masar, både från Avesta, Hedemora och en från Orsa, tror jag.
Så vi kände oss hemma, mä folk från "riket".
Dag 1.
Vi började
med ett fint hugg ute i bassängen vid klasbådarna. Stumt, inget knyckande, jaha,
tjena å goodbye, en ”grön” igen!!!! Förra vändan började spelade upp sig som en
film i bakhuvudet. Vattentempen låg mellan 8,6-8,8 grader å en känsla började
smyga på oss att det skulle nog bara bli ”bredkäftat” igen, huva!!
De va de
hele, för dagen, och vi kände självförtroendet sakta men säkert krympa. Men som
tur va, hade vi lite självförtroende med oss, i burkformat. Men, livet är fullt av
tappade sugar, och vi tänkte inte ge upp i första taget. Never!!
Dag 2.
Minusgrader,
6-7 sek/m och grått. Vi skvalpa oss ut till bassängen igen, DÖTT!!! På radion
hörde vi flera som gav upp å avslutade för dagen.
På
eftermiddagen drog vi oss ”hemåt” OCH DÅ!!!!!!!! Rullknarr!! Pekka konstaterade
snabbt ” ÄHHH dä ä en grön till”. Men det knyckte lite i spöt under drillningen,
och ta mig fan blänkte det till lite också. Kroppsvärmen steg betydligt, och
till slut håvade vi in en lax på 5 kg.
Hela dagen,
hela helgen, hela året va räddat.
Det va inte så kallt längre, och blåsten va som "bortblåst, till och med Åmål såg lite vackrare ut.
Det va inte så kallt längre, och blåsten va som "bortblåst, till och med Åmål såg lite vackrare ut.
Tänk va en firre kan liva upp tillvaron.
Äntä
kônstut!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar